Musik inspirerande workshops 1 & 2
Tillfälle 1. Musikens uppbyggnad, sång och rörelse
Vid vårt första musiktillfälle träffade vi Karin Lindahl. Karin höll i en väldigt inspirerande workshop där vi till stor del var aktiva i olika övningar. Hon varvade aktiviteter med korta inslag av teori som handlade om musikens uppbyggnad. Lindahl [1] förklarade att alla människor känner musik och musikens påverkan i kroppen. Musik består av olika byggstenar, puls, takt och rytm. Vi fick praktiskt öva på att känna skillnaden mellan puls, takt och rytm genom att lyssna till musik och klappa och gå i olika tempo. Lindahl förklarade även skillnaden mellan olika notvärden och hur vi kan förklara dem för barnen i förskolan, till exempel så kan man likna en helnot men vilonot, halvnot kan liknas med kliv-not, 4delsnot som gå-not, 8delsnot som spring-not och 16delsnot som en x2000-not. Det går alltså snabbare och snabbare.
Senare arbetade vi med rösten och fick då sjunga olika sånger och göra olika sånglekar. Lindahl [2] betonade att det är viktigt att försöka sjunga höga toner istället för låga som vi vuxna oftast gör. Sjunger vi för lågt kan det vara svårt för barnen att sjunga med då barnen har mycket ljusare röst och för att deras stämband inte är färdig utvecklade. Detta är något som jag själv måste bli bättre på. Jag är inte bekväm med att sjunga om det är andra vuxna runt omkring och sjunger ofta väldigt tyst och lågt, därför behöver jag utmana mig själv i detta när jag är på förskolan. Även Ehrlin ( 2012, s. 142) beskriver hur många pedagoger ofta uppfattar musik som en talang, Det vill säga att man har en uppfattning om att vi antingen sjunger bra eller dåligt. Detta medför att många pedagoger känner en olust för att sjunga tillsammans med barnen. Författaren menar därför att det är viktigt att våga och tro på sig själv och ett bra sätt för att våga kan vara att sänka kraven på sin egna prestation och istället fokusera på glädjen som musiken kan tillföra.
Under dagen fick vi även leka olika lekar som går att göra i förskolan och som har koppling till musiken och utforskande kring musik och sång. Vi arbetade till exempel med gymnastikband och sjalar för utveckla förståelsen för hur vi kan känna musiken genom olika sinnen. Lindahl visade även hur man kan göra lekar där man lägger fokus på att lyssna till musiken och hur vi uppfattar den. Lindahl [3] förklarade att det är viktigt att alla barn känner sig bekväma i lekarna och att ingen ska känna sig utsatt, det kan därför vara bra att använda sjalar eller andra material som en förlängd arm och där man får möjlighet att uttrycka sig genom något annat än sig själv.
Även i Läroplan för förskolan (Lpfö 90 rev. 2010, s. 7) framgår det att förskolan ska främja barnens lärande genom att erbjuda olika uttrycksformer som tillexempel sång, musik och rytmik. Förskolans verksamhet ska även främja utforskande, nyfikenhet och lusten för att lära.
Efter denna workshop har jag fått med mig mycket nya idéer och tankar kring hur jag kan arbeta med musik i förskolan tillsammans med barnen. En viktig del är att försöka planera aktiviteterna utifrån barnens intressen och tidigare kunskaper. Jag har upplevt att barn ofta tappar intresset om aktiviteterna känns för lätta eller för svåra, så om musiken ska kunna bidra med glädje och lärande behöver lärandet kännas meningsfullt och utmanande på rätt nivå.
Här använder vi sjalar i en rörelseaktivitet och på bilden till höger visar Karin hur man på ett lekfulltsätt kan samla in sjalarna igen genom att bygga en tårta av sjalarna tillsammans med barnen.
Rörelseaktivitet med gymnastikband
Här har vi gjort ett spindelnät av garn, bra sammaretsövning
Tillfälle 2. Examination och instrument
Detta tillfälle var uppdelat i två delar. På förmiddagen hade vi examination där vi studenter skulle hålla i en musiksamling på ca :10 minuter, detta gjordes inte enskilt utan i smågrupper. Varje grupp hade fått en musikalisk dimension att utgå ifrån i planeringen av aktivitet. I min grupp fick vi Existentiell musikalisk kunskap.
Aktiviteten redovisades genom att vi fick agera pedagoger och övriga studenter fick agera barn i en barngrupp. Genom denna examination fick vi möjlighet att träna ledarskap och hur vi kan skapa och anpassa musikaktiviteter till barn i förskolan.
Jag tycker att det vara en lärorik och givande examination, då jag behöver öva på att hålla i musikinriktade aktiviteter. Jag var lite nervös innan men efteråt kändes det roligt och jag hoppas att jag kommer våga använda musiken i mitt arbete mer än vad jag har gjort tidigare.
På eftermiddagen fick vi testa att spela olika instrument. Jag har aldrig lärt mig att spela något instrument därför såg jag extra mycket fram emot eftermiddagens aktiviteter. Vi fick möjlighet att spela på Djembetrummor, gitarr och xylofon, detta fick vi testa både i grupp och enskilt.
Mina tankar efter denna workshop är att jag behöver våga testa mer musikinstrument med barnen i förskolan. Det var inte så svårt som jag trodde, men att spela för barnen är nog inte riktigt min grej utan jag kommer mer försöka spela tillsammans med barnen. Lindahl [3] förklarade att man som pedagog kan vara medupptäckande och undersöka instrument och ljud på ett lustfyllt sätt tillsammans med barnen, men att det kan vara en fördel om man har testat själv innan men presenterar något nytt i förskolan. Lindahl menar att det har betydelse för om man som pedagog känner sig bekväm och trygg med aktiviteten, för gör man det är sannolikheten större för att man vågar ge barnen fria händer att testa och vara spontana i sitt utforskande.
Djembetrummor, ett roligt och lättanvänt instrument att använda i förskolan
Xylofon , ukulele och en sång som vi lärade oss att spela
[1] Karin Lindahl, Workshop: Musik 1, Högskolan i Borås. 2015-09-21
[2] Karin Lindahl, Workshop: Musik 1, Högskolan i Borås. 2015-09-21
[3] Karin Lindahl, Workshop: Musik 2, Högskolan i Borås. 2015-10-13
Referenser:
Ehrlin, Anna (2012). Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 139-152.
Läroplan för förskolan Lpfö 98.(2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
