Bild 1
Denna workshop inleddes med att Andersson [1] undervisade i bildgrammatik. Han förklarade begreppen Abstrakt bild som är en bild där vi inte kan se vad motivet föreställer, bilden består ofta av ytor och struktur. Motsatsen till detta är en konkret bild där vi ser vad bilden föreställer. I en statisk bild är det balans i bilden, och med det menar Mats att det är lika mycket på båda sidorna av bilden.
I en dynamisk bild ser motivet ut att vara i rörelse, bilder som jobbar på diagonalen. Bilden kan till exempel föreställa en bil som kör, eller någon som springer.
Till sist förklarade Mats begreppet optisk medelpunkt, vilket är ett begrepp för vart vår blick lättast söker sig i bilden när vi tittar på den. Detta är något som används mycket i media, där det som ska vara i fokus medvetet placeras i den optiska medelpunkten.
Efter genomgången av bildgrammatik fick vi arbeta praktiskt. Det första jag reflekterade kring när ja gick in i klassrummet var presentationen av allt material som stod placerat på bordet. Det kändes väldigt inbjudande och jag kände direkt att jag ville sätta igång med skapande. Det var en väldigt positiv känsla och en känsla som jag tänker att jag ska försöka förmedla till barnen i förskolan när de ska möta bild och skapande i verksamheten.
Uppdukningen av allt material som stod på bordet i klassrummet.
Allt ifrån pennor, kritor, färger och papper
Utforskande av att tolka en och samma bild i olika format och med olika material
Uppgiften under dagen vara att välja ut en av många bilder som låg utspridda på bordet i bildsalen. Vi fick välja en ruta i bilden som vi sedan skulle återskapa på olika sätt med olika material. Mats hade en lista som vi kunde följa i punktform som beskrev olika typer av uppgifter där återskapandet av rutan låg i fokus. Vi var även fria att testa oss fram hur vi ville och gå igen punkterna i vilken ordning som passade oss själva. Jag testade att återskapa rutan i bilden genom att använda mig av silkespapper, jag testade även att skissa med kol i svart/ vit skala och genom att använde mig av olika tyger. Tillslut testade jag att måla rutan med olika tekniker och färger bland annat med vattenfärg, oljefärg, pastell mm.
Efter denna workshop tar jag med mig känslan av att kunna skapa fritt utan krav på att framställa någon perfekt produkt. Jag gillade känslan av att vi fick uppgifter som vi fritt kunde tolka och laborera med. Det fanns en förbestämd tanke med lektionen men vi var fria att testa i det styrda. För mig var detta väldigt härligt och jag upplevde att jag tog till mig och reflekterade mer över processen i vad jag gjorde genom att jag fick möjlighet att undersöka det som just jag var nyfiken på.
I Läroplan för förskolan (Lpför 98 rev. 2010, ss. 5-6) framgår det att alla barn i förskolans verksamhet ska ha möjlighet att självständigt göra väl utifrån sina egna förutsättningar. Lärandet i förskolan ska vara lustfyllt och barnen ska stöttas och uppmuntras i sin nyfikenhet.
Körling ( 2012, s. 55) beskriver skolans verksamhet som en plats för möten och samspel vilket författaren menar är en viktig del att ta till vara på, lärare behöver ta vara på tillfällen som sker i nuet och fokusera på samspelet mellan sig själv och sina elever. Det är viktigt att se individen i det kollektiva så att lärandet anpassas till eleverna och att blir meningsfullt. Jag tror att detta är ett väldigt bra sätt att arbeta som lärare. Det ger barnen möjlighet att undersöka i sin egen takt och jag tror även att det kan vara bra för barnen att känna att de får tid och styra uppgiften eller aktiviteten efter sin egna förmåga och nyfikenhet, på så vis tror jag att lärandet känns meningsfullt för barnet.
[1] Mats Andersson, workshop: Bild 1, Högskolan i Borås, 2015-09-18
Referenser
Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber
Läroplan för förskolan Lpfö 98.(2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
